Kramar
När jag var på väg hem så hade jag tänkt att jag skulle skriva om kramar! Nu när jag sitter här tre timmar senare så känns det ämnet inte intresant längre! Tar det en annan gång! Var så säker! Varför sitter jag här vid fyra rycket då? Det är en lång historia som börjar med ett telefonsamtal, fortsätter med många mil bakom ratten, skrik och och avslutas med en mycket imponerad Emil! Men för att göra en lång historia kort: det här är inte rätta forumet att berätta den! Men om jag någon gång får för mig att skriva en roman så har jag klart med matrialet till den!
Avslutningsvis: Markus och Bianca! Jag är ruggigt imponerade av ert sätt att klara av det! Jag hade aldrig gjort det med samma akruatess som er!
söt du är emil! vi hade ju inte fixat det utan dig! tusen tack tilldig <3 jag tkr fortf vi ska smyg smsa ikvl mellan partyna (; pusspuss!
tusen tack till alla tre säger jag. Jag har sån tur som har er, vet ni det? Förlåt o tack<3