Varför är det så?

Du letar i bilen. Letar i båten. Letar i huset. Du letar hos mig. Finns inte på festen. Inte på jobbet. Inte i skolan. Inte hos dig. Du letar i bilen. Letar i båten. Letar i huset. Du letar hos mig. Men ingenstans finns det. Som du förlorat. Ingenstans finns det som du kallade dig. Stannar bilen. Går in på Konsum. Stjäl en påse grillchips och en läsk. Alla ser dig. Men ingen tar dig. Varför är det så? Ja, varför? Varför vill ingen ta dig? Varför är det så? Varför vill ingen ta dig? Varför är det så?

Ibland kan man undra varför man blir som man blir. Alltså all omgivnign och dom värderingar och gener man får med sig hemmifrån är det väll. Men frågan är väll varför. Varför blev inte jag den coola killen som stod i hörnet med en ciggarett och spöade alla man kände för att spöa? Eller en av dom där fotbollskillarna? Eller alltså en av dom som var bra på det! Det fanns en tid, ganska många gånger faktiskt, då jag var helt nöjd med det som det var. Men ibland börjar man fundera. Att jag skulle ha rätt och alla andra skulle ha fel känns dock ganska osanolikt! Även om det skulle vara så! Vad spelar det för roll ändå?
                Det fanns förr en prips blå reklam. Den handlade om tre ganska fula killar som sitter på en strand och filosoferar över ett par öl. När en av dom säger "Eftersom skönhetsidialen är olika på olika ställen, så någonstans är du och du och jag snyggast!" Brukar tänka på det. Det borde gälla alla saker! Har letat, och letar, efter min plats! Där jag har det så! Det enda jag har hittat är ställen där det inte är så... Men jag har hittat stället jag önskar att det var! Men det kommer nog aldrig bli så ändå!
                På återsende!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0